cattifro

jag har funderat. oturligt nog.
alla som är i ett förhållande tror att deras partner är trogen.
jag har fattat att vissa vet om otrohet men väljer att blunda, jag har varit där själv.

men någonstans innerst inne önskar man att det bara är lite magknip, inte insikt.
jag har varit otrogen. jag är inte stolt över det. jag skäms. ibland när jag pratar om det försöker jag få det att verka som något tufft, men jag tycker det är löjligt.
spänning. my ass. såra inte någon som älskar dig.
det är inte spännande, det är dumdristigt.
glenn har sagt att han hatar otrohet, att han aldrig varit och aldrig kommer vara otrogen.
jag stod i duschen nyss när det slog mig. det har dom alla sagt.  alla
varför har jag litat så blint på denna mannen? varför har jag släppt mina sköldar? har jag bara stängt av allt och missat viktiga ledtrådar?
jag hatar att tänka såhär och det kryper i hela kroppen. vet inte vad jag ska göra när han kommer hem.
jag trodde att jag litade på honom till hundra procent, men det gör jag inte, det kan jag inte.
varför är han annorlunda?
för att han är snäll? jovisst, men det betyder inte att man inte kan bete sig dumt.
för att han är rolig? mmokej.
för att han är snygg? jo för alla vet ju att snygga människor är trogna.
för att han har blivit utsatt för det själv? bränt barn leker oftare med elden i smyg.
för att jag är så underbar? HAHAHAHAHAHAHAHHAHAHAHAHAHAHAHAHHAHAAHAHa.
så var tar jag vägen med alla tankar? det värsta är att såna tankar släpper inte. dom naglar sig fast och förpestar tillvaron. 


ååååh men för i helvete. varför är jag bara lycklig när jag mår dåligt?